Fredag 29/6

Är inne i någon ”Let go-fas”. En ambition, längtan och strävan efter att låta dagen bli lite som den är tänkt. Släppa kontroll på saker och försöka påminna mig om vad som egentligen är viktigt. Tycker jag får skönast flow när jag inte planerar så mycket. Upplever att hela familjen mår bra av det. Inte redan på morgonen typ ha en tidsplan fram till sena kvällen. För det är lätt hänt! Att i huvudet skissa upp saker som ska göras och hinnas med. ..och såklart det finns det man inte kan bortse från, men tänker däremellan.

Att sitta ner på altanen utan nålar i baken över att det är disk i diskhon, att studsa på studsmattan och känna glädje i det utan att tänka att jag borde förbereda middagen, att läsa den där boken om Benjamin Björn 20 gånger även om det innebär att barnen kommer i säng senare än vanligt, vad sjutton..dom är ju glada och vi har ju mysigt. Att efter morgondoppet sitta kvar på bryggan en extra stund och låta frukosten bli när den blir.

Nu är det semester och då kan vi göra så. Släppa på kontroll och töja lite regler och ramar. För mig är det viktigt att formulera intentionen i mitt huvud! För jag vet att en just kontroll och planering är starka personlighetsdrag. (Även om jag inte är helt säker på om mina föräldrar skriver under på den om planering)

Iallafall, har ändrat skärmbild på telefonen – till en bild som faktiskt påminner mig om just det jag vill bli påmind om. Så det är ett tips. Ge dig en ny skärmbild till semestern 😊

…och en sak till. Här pladdrar jag om att inte planera så mycket..bla bla bla..Men vill ändå slå ett slag här och nu för Feelgood Festivalen 21-23 september nere i friluftsbyn.

Så kika på billetto och sök på Feelgood festival för mer information. Boka innan imorgon och du blir lite early bird och får bättre pris. Vore så kul om vi sågs där! Hjärtligt välkommen! 🌷

Ha en glad fredag!

Annonser

Tisdag 19/6

Den som söker finner känns logiskt men oxå det man söker är det man finner.

I vilket fall som helst, att vilja dela med sig är nog ganska naturligt. Särskilt om man funnit eller upptäckt nåt man gillar. Men faktiskt, har genom åren konstaterat att det kan vara både på gott och ont.

Balansen mellan att berätta och dela med sig utan att uppfattas som att man prackar på någon något är hårfin. Särskilt när man som jag blir känslomässigt engagerad. Tidigare kunde jag ta det lite personligt när folk inte riktigt såg storheterna som jag eller inte var sugna att söka åt samma håll.

Utan de har sin sanning och kanske sökte på annat håll, vilket är helt som det ska.

Idag har det svängt lite åt andra hållet. Jag tar det inte personligt och undviker och drar mig faktiskt lite från att argumentera och nästan rädd att uppfattas som att jag vill pracka på någon nåt, men nånstans så finns ändå den starka lusten kvar. Lusten över att få dela till dom som vill höra.

Kommer ihåg när jag hittade yogan! Är mer än 10 år sen som jag gick min första utbildning. Och föll direkt. Tyckte yoga var fantastiskt.

Ville att alla skulle öppna upp ögonen och testa. Kommer ihåg att jag möttes av rätt stor skeptism. Att det var flummigt och att jag var flummig. Har iofs aldrig riktigt stört mig. Flummighetsstämpeln kändes och känns helt okej.

Även om jag märker hur jag med åren faktiskt strävar mer åt att vilja ”Av-flumma” yogan. Kanske med en önskan och förhoppning om att den borde få nå fler.

Visst, det finns massor av filosofi inom yogan. Kan även handla om fysisk träning där styrka, vighet och kondition utmanas. Eller att man sitter länge i någon position och sjunger mantran som kan te sig flummigt.

Men när jag ställer mig frågan, vad är yoga? Så är det absolut inte det som är kärnessenserna.

Utan mer att hitta andetaget, röra kroppen, stanna upp, möta sitt innersta rum och känna närvaro är för mig mer vad det handlar om. Det kan ske utan både yogamatta och snygga yogatights. Rätt eller fel!

Upplever faktiskt att samhället blivit mer öppet och att yogan har blivit både accepterad och behövd på ett helt annat sätt. Idag behöver man inte försvara yogan, man behöver inte heller argumentera så mycket för vad yogan är bra för. Många vet!

Samma gäller lite kost. Har i många år försökt undvika gluten och även successivt på senare år dragit ner på mejeriprodukter.

I början var jag bara udda och besvärlig och hade konstiga påhitt för mig, idag är var och varannan medveten om hur kroppen påverkas och matallergier och ”dieter” är mer i ropet än någonsin. Kost och näringstillskott likaså, behöver inte försvaras. Många vet!

Upplever att den alternativa och naturliga medicinen oxå börjar få mer spelrum, mer accepterad och behövd på ett sätt.

Så slutsats är att vi behöver dela med oss och berätta för varandra. Nästan som vi är skyldiga samhället att berätta om vi hittar något som kanske kan göra gott för fler. För det finns ju nästan inget bättre än att hjälpa en annan människa.

Då får man liksom ta en stämpel om flummighet på köpet eller att man är udda eller en sökare.

Så detta var en liten reflektion efter inlägget om oljor häromdagen som jag faktiskt velade fram och tillbaka kring innan jag vågade och bestämde mig för att dela. Men varför egentligen?

Varför velade jag? Berättar man inte är det ju ingen som får veta. Jag står ju för varje ord och nånstans hoppades jag på att någon skulle tycka att det jag funnit verkade intressant. Och så var det! Jättekul!

Idag är jag glad att jag delade och även tacksam över att vi är olika och brinner för att söka/finna olika saker.

Hittar vi nåt bra så låt världen veta! Kanske inte intresserar alla men garanterat några!

Och faktiskt, på ett skojsamt sätt men med en gnutta allvar vill jag påstå att det idag är lättare att vara jag!

Vill tro att udda och flummigt är den nya tidens normala! 🙏

Ps. På måndag nästa vecka, alltså 25/6 och möjligen även på torsdag den 28/6 kommer det finnas möjlighet att göra Zyto.

Mellan kl 16-19 finns jag på UH. Själva scanningen tar ca 15 min sen bokar vi ett telefonmöte för konsultation som Susanna och jag gör tillsammans. Vi går då igenom rapporten och du får tips och råd på vilka oljor som kan vara till hjälp. (Men såklart inget köptvång på något) Själva scanningen kostar 300 kr. Hör av dig om du är sugen att boka en tid.

Lördag 16/6

Nu har bloggen vilat och idag fick jag en ingivelse. Idag finns det något som vill delas. Meeen hmm…hur gör man om man typ vill rikta inlägget till en målgrupp?

Inser att det inte går. Så här får du själv känna om och hur länge det jag skriver intresserar och sluta läs när det blir ointressant.

Inlägget handlar om obalanser, balanser, mens, hormoner, intuition och alternativa naturliga vägar.

Tillhör nog den grupp av människor där nyfikenhet och ifrågasättande är ett starkt personlighetsdrag. Att hitta en egen sanning och skapa egna erfarenheter. Magkänsla och kontakten med initiation spelar en viktig roll och har insett att ju mer jag lyssnar på den desto finare blir livet.

Personlighetsdraget att ifrågasätta (eller reflektera kanske är ett bättre ord) samhällets sanning men även mina egna har blivit ofrånkomligt. Kan ha kommit och blivit viktigare med åldern eller har det bara förstärkts allteftersom insikter av att det gör mig gott.

Det är dock inte alltid oproblematiskt och inte heller utan motstånd. Ibland önskar jag att jag bara kunde ställa in mig i något led, följa, tro och inte bli så känslomässigt engagerad i saker och ting. Men börjat inse att det är inte jag.

Nä, självupplevda händelser och erfarenheter är det närmaste sanning jag kan komma. Då måste förtydligas att jag är fullt medveten om att min sanning inte är den enda. Och vad som funkar för mig kanske inte funkar på dig..men iallafall. Vill dela en historia från mina egna upplevda erfarenheter.

Typ alla kvinnor har mens. Det är nåt vi ska ha. Det tillhör liksom den kvinnliga cykeln. Men jag har inte haft det. Inte på 20 år.

Att inte ha det har med åren blivit en acceptans men oxå nånstans förknippat med en sorg och en känsla av att något inte riktgt fungerar som det ska i kroppen.

Att med vetskap om den obalansen i bagaget och sen börja längta efter att bli mamma och få barn är ju en rätt tuff ekvation.

Att helt sakna ägglossning innebär problematik. Men det gick. Gåvan över två små är ett mirakel men en helt annan historia. 💕 Även om dom dock hör ihop eftersom jag i båda fallen vågat lita på magkänsla.

Åter till obalanser. När system i kroppen inte fungerar påverkas hela vår övriga kropp av det. Det leder allt som oftast till att den signalerar på något sätt. Kanske genom att få problem i magen, dålig sömn, ofta sjuk eller andra krämpor.

Alltså, matsmältning, sömn, immun och hormonsystem försöker på något eget sätt hitta balans och det leder förr eller senare till obalans..och samhällets stress, förväntningar, kost och yttre påfrestningar gör det inte lättare för oss.

Jag gillar läsa om människokroppen, tycker om att prova nya saker och brinner för det naturliga läkandet. Söker först i den alternativa och naturliga djungeln innan sökandet går över till tänka traditionell vård.

Det ena behöver inte utesluta det andra. Men verkan och biverkan bör finnas i åtanke. Den traditionella vården kan ge snabba lösningar men kanske andra konsekvenser på längre sikt.

Vi omges av ett jytter av information. Ena dagen ska man det ena för att nästa dag nås av nya rön. Alla råd och rön kommer väl från någons sanning tänker jag.

Men för att komma till sak. Jag har hittat doTERRAS oljor. doTERRA betyder så fint ”gåva från jorden”. Första kontakten med dom landade direkt. Min magkänsla kände något. Det kändes rätt.

Började experimentera med några vanliga oljor. En droppe citron i vatten på morgonen, on guard för immunförsvaret och pepparmint vid trötthet osv..

Sen gjorde jag en Zyto. Har skrivit om det i tidigare inlägg – min känsla av nyfikenhet vann över min skeptism över hur tusan det funkar. Resultatet går liksom inte att nonchalera. Rapporten fångade upp exakt det jag redan visste.

Hormonsystem är i obalans.

Fick rekommendationer på oljor som skulle kunna hjälpa kroppen att hamna i balans. Började min balansering med att smörja en droppe myrra under fötterna varje morgon och en droppe spikenard varje kväll. Blev trött! Blev såååå trött!

Faktiskt en skön trötthet som inte gick att bortse eller ignorera. Huvudet var inte så trött. Mest kroppen. Jag vilade och kände bara tillit.

Kände att oljorna gjorde gott och jobbade på. För mig är det inga konstigheter att man mår illa, har huvudvärk eller allmänt trött när utrensning eller balansering pågår. Kroppen jobbar mer än vanligt och belöningen brukar bli bättre än innan.

Och belöningen kom efter ca tre veckor. Då började jag känna lite molande värk i magen och så kom mensen. Det var i samband med att jag både gav och tog emot aroma touch behandling. Så gissar att det nog var den som skruvade upp processen ett snäpp och hjälpte händelseförloppet lite på traven.

Att efter 20 år hitta sin borttappade mens är för mig helt fantastiskt och oxå sant!

Vad betyder nu detta? Jo, faktiskt en liten pusselbit i min verksamhet.

Gått kurs och fördjupar mig i oljor. Fått se resultat på nära håll som förstärker min tro. Magar som börjat fungerar, lugn som infunnit sig, lust som kommit tillbaka, sömn som förbättrats och eksem och myrkryp som avtagit.

Att en liten droppe kan vara så kraftfull. Påstår inte att olja är lösning på alla problem men kanske en hjälp.

Så har skaffat en Zyto och utbildat mig i Aroma touch (som är en terapeutisk massagebehandling där oljorna gör en stor del av jobbet)

Vill lära mig mer och gör det dagligen genom egna upplevelser men även genom att få hjälpa och se resultat från andra.

Så har du nån obalans du vill vi ska kikar lite närmare på? Vill du höra mer om oljorna, göra en Zyto eller ta en behandling!

Välkommen att höra av dig! 💕

Fredag 11/5

Alltså, jag har kommit in i en fas där jag på något sätt återigen ifrågasätter varför jag har en blogg. Vad avsikten för mig är att dela med mig. Upplever att jag hamnar här med jämna mellanrum.

Att jag skriver saker och sen börjar funderar över om det blev för utelämnande och om det verkligen är intressant för världen att läsa. Så väljer jag att inte publicera.

Det är fasen en väldigt svår balans och vissa saker som jag vill dela kanske faktiskt på ett eller annat sätt även inkluderar familjen. Så då innebär det ju att jag lämnar ut även dom.

Har sällan tid att läsa andra bloggar men ser i mitt flöde på sociala medier när folk lägger bilder och delar sina liv. Och kan inte sticka under stolen med att jag ibland själv både reagerar och funderar över personens avsikt.

Är det bekräftelse? Viktig information? Marknadsföring? Eller varför delar man? Vad har jag att berätta?

(Känner emellanåt att det finns väldigt mycket jag vill berätta..och när jag befinner mig i ett flow av att inte fundera så mycket är det enkelt och då lägger jag inte ner energi på att tänka efter så mycket..om det nu är bra eller dåligt..)

Att ha en inredningsblogg, träningsblogg eller annan form av blogg med tydlig inriktning blir ju aldrig så personlig och privat som när man ger sig på en dagboksblogg med tankar, åsikter om högt, lågt och livets alla nyanser.

Så om någon råkar fundera, så är jag i den fasen just nu. Jag funderar över varför jag bloggar, om jag ska fortsätta och isåfall vad jag vill skriva. Får se var jag landar. 😄

Men för att dela något så tycker jag livet är ganska skönt just nu. Mycket som känns intressant och upplever att det händer spännande saker på många plan.

Kroppen pratar tydligt med mig, jag lyssnar och det är underbart.

Vi har så gott som flyttat ut till stugan och närheten till tystnad och natur är livskvalité.

Planerar en Feelgood festival för fullt. Den kommer vara i friluftsbyn den 21-23 september.

Är så otroligt glad, nöjd och stolt över schemat och innehållet. Träning, dans, yoga, föreläsningar och även möjlighet och tid för att bara vara.

Man kan komma ensam, med sin partner eller sitt kompisgäng. Hyra stuga och passa på att uppleva vår fantastiska natur som vi liksom har typ runt knuten. Skuleskogen är fantastisk! Så hoppas vi ses där!

Ha en trevlig helg 💕

Måndag 23/4

Massor av ord som velat skrivas men ingen riktig tid.

Andra saker har tagit plats. Livet har haft fokus på annat. Kan erkänna att tanken iofs slagit mig…Tänk, nu undrar ALLA (iallafall min morfar) var är hon? Varför skriver hon inget? Har det hänt nåt?

Och JA, Nils blev sjuk. Det sa liksom bara pang så var han helt däckad. Måste erkänna att det tog ett tag innan jag förstod att han var riktigt dålig!

Hostan och hög feber tillhör ju influensan så vila vila och vila borde ju hjälpa. Men det blev bara värre och värre så hej akuten, hej akuten men ingen riktig hjälp…tillslut vårdcentralen och vi fick träffa en jättebra läkare…undersökte, lyssnade, förklarade och lugnade. Konstaterade lunginflammation!

Hade vid det laget hunnit bygga upp både oro och otäcka scenarier som välkomnade ett oskönt stresspåslag.

När man liksom inte känner igen sin partner usch och fy…att någon ”när och kär” blir jättedålig är ju fasen skitjobbigt! Hela livet stannar upp och det enda man vill är att sjukan ska försvinna.

Kan inte låta bli att ägna varma tankar till alla som drabbas av sjukdomar man tvingas leva med. Kroniska krämpor som liksom aldrig flyttar ut ur kroppen! Lätt att ta hälsan för given.

Så tacksam över att tillståndet som Nils hamnade i faktiskt inte är för alltid. Nä, nu är vi påväg åt rätt håll och livet påväg tillbaka så det känns bra.

Vad har hänt mer då..?,.Jo, min fantastiska mormor har hunnit fylla 90 år. Vilken gåva! Firade henne i lördags. Hon är pigg, klok och så vacker. Varit med om så mycket och så många intressanta historier att berätta.

Men att på ett naturligt sätt bara spontant börja prata minnen är inte alltid så lätt. Så åtog mig rollen som ”reporter” och ställde lite frågor om allt mellan himmel och jord. Sånt som man undrat men aldrig frågat.

Blev fint för oss alla och kul att se hur det glittrade till i ögonen när hon berättar om bröllopsdräkt med tillhörande klackeskor. Så längesen på nåt vis men tror minnet kändes som det var igår!

Mormor, du är fantastisk! Du har sån koll! Tack för allt du ger till oss! Kärlek 💕

Så till nästa stora händelse..

Har idag påbörjat inskolning för Assar. Han kändes så trygg, orädd och nyfiken. Blev så stor på den korta lilla stund vi var där. En spännande ny tid börjar. En tid när han kommer ha upplevelser och relationer utan att vi föräldrar är med. Ojoj, kluvna känslor men det kommer bli jättebra! 💕

Onsdag 11/4

Jag är en mamma. En vän. En partner. En syster. En faster. En svärdotter. En arbetskollega. Jag är även någons granne och någons yogalärare!

Tänk vad många titlar och roller vi människor har. Flera av dom är vare sig vi vill eller inte förknippade med ett ansvar.

Just i det här sammanhanget reflekterar jag lite kring det vuxna ansvaret gentemot den yngre generationen,

Jag är Ossians mamma och till mina vänners barn är jag ju deras mammas vän och även Ossians mamma.

Dit jag vill komma är: Hur påverkas våran yngre generation utav allt som frikostigt delas på sociala medier? Tänker det vi vuxna delar.

Dom kan se sin lärare lägga ut bilder med beskrivande text över att livet är jobbigt..se någon kompis mamma posa med plutmun i bikini…osv! Menar inte att det behöver vara fel.

Är ju själv otroligt inne på att öppna upp för ärlighet och minska mänsklighetens fasader.

Tänker tillbaka lite på min uppväxt. Min mamma hade vänninor. Dom gick på gympa ihop på Alneskolan på måndagar och tog ibland en promenad. Jag följde dom varken på Instagram eller Facebook och hade faktiskt väldigt lite inblick i deras liv.

Bra eller dåligt? Bara ett konstaterande!

Dom var för mig liksom vuxna, trygga människor. Kanske fick jag egentligen en skev och förskönad bild av deras liv? Eller var allt annorlunda förr? Svårt att veta!

Att dom garanterat gick igenom tuffa perioder eller hamnade i kris är jag övertygad om. Men ärligt, ganska skönt att som barn inte veta allt.

Att lämna ut sina tankar och blotta delar av sitt liv i en blogg som jag gör innebär ett ansvar. Även om jag tvivlar på att ha många följare under 18 år.

Men försöker ha det i åtanke. Att vem som helst kan läsa. Men om någon följare är barn så hoppas jag inte mina ibland knasiga tankar och harmlösa liv gör någon skada utan isåfall mer nytta!

Liksom svårt att veta men viktigt att ha i åtanke. Vi vuxna är förebilder och vi har ett ansvar! Våra barn är framtiden ❤️

Tisdag 10/4

Aj, vad det gör ont i mammahjärtat när man ser sitt barn vara sjuk. Spak, rödblommig  och ynklig. Men idag var det ändå bättre än igår. Rösten svag och halsen ont.

Diffusern har gått på högvarv och vi inhalera så det står härliga till..Breath som öppnar upp och är vidgande och melaleuca som är bakteriedödande. Ni som inte har en diffuser…rekommenderar det varmt. Och skaffa ett husapotek med lite oljor att experimentera med.

Ibland kanske man glömmer vilka vägar man kan gå för att sjukdomen nå 😊 man snöar in sig på att det enda sättet är med medicin via munnen.

Men som sagt. Inhalera är ett och smörja är ett annat. Huden är ju faktiskt en helt fantastisk väg in. Så Ossians hals och halsmandlar har fått sig lite Ong Gard olja.

Nu är det dax att sova..Kan meddela att sovrummet redan innan natten börjat är överbokat. Övervåningssängen som annars är det självklara valet står tom..tryggare att ligga vågrät i mamma och pappas säng. Godnatt med lite lavendel doft ❤️