Om någon säger till mig att dom försöker få till träning fyra dagar i veckan tänker jag: *Det är ju jättebra*. Ser framför mig planerade pass med ett uttalat mål! Tänker ambitiöst och målinriktat! Heja heja! 

Om jag frågar mig själv hur jag ser på min egen träning? Vad är träning för mig och varför jag tränar känns svaret inte helt glasklart..

Helst vill min kropp röra sig på ett eller annat sätt dagligen! Jag har vant den vid det så ett behov finns! Oftast blir det med vagn, kanske inte så mycket kvalité på den träningen men jag känner mig oftast väldigt nöjd med en tur runt sjön! 

Brukar låtsas att jag och vagnen är en båt som dansar fram i en fors, vi parerar för stenar som blir mina klippor och rötterna som i min fantasi blir mina vågor! Haha..normalt?! Kanske inte! 😄 

Ur ren träningssynpunkt blir det nog inte så mycket resultat! Blir varken starkare, snabbare eller snyggare! Men jag mår bra av det och kanske är det vad som ska räknas?! Kanske är det därför jag tränar? Men vad händer då om jag inte får ta mig ut i forsen? Inte göra min dagliga barnvagnsrunda? Hur mår jag då? 

Om jag är ärlig med mig själv så mår jag inte riktigt lika bra, det blir kryp i benen och rastlösheten kommer smygande! Inte skönt men helt klart hanterbart! Får jag dock välja så väljer jag nog kontinuitet före kvalité för tillfället! Normalt eller inte? Vet ej!