Har idag hälsat på mina trognaste bloggföljare..Fina mormor och morfar! Eftersom jag vet ni följer min blogg vill jag här och nu ge er en liten kärleksförklaring!

Har ni någon gång funderat över vilken betydelse ni har i mitt liv?

Ni är lite som en hund, kravlös kärlek och alltid glada när man hälsar på (bortsett från en sak, ni skäller aldrig)  Alltid intresserade att höra hur man mår, hur allt går och vad som händer i livet! Önskar jag får åldras och behålla samma nyfikenheten och omtänksamhet som ni!

Som morfar skulle sagt: ”Man är ju vetasjuk” och jag säger bara en sak, fortsätt med det! Jag tror att vetasjukan är jättebra för hälsan!

Tänker, tror och tycker att vi i allmänhet för sällan berättar för varandra om vår kärlek. Vi tar varandra för givna.

Man kan berätta på olika sätt, via en blogg 😄 genom en blomma eller kanske med en kram! Har du kanske nån i din närhet som du vill ge en liten kärleksförklaring! Gör det nu, varför vänta till imorgon? ❤️