Jag behövs överallt! 

Två  kursdagar av fyra är gjorda. Lärorikt, intressant och nya infallsvinklar. Avsnitt om budget får det dock att krypa i benen, blir plötligt kissnödig och behöver fylla på vattenflaskan..öronen strejkar och vill inte lyssna..Osmart, jag vet! Men tror jag tog in litegrann iallafall. 

Drivkraft, kreativitet och tålamod är enligt våra kursledare några av dom viktigaste framgångsfaktorerna när man startar eget, där kan jag iallafall bocka av två! Det ser bra ut det här. Driven, kreativ men utan tålamod och ingen budget! 😂 

Nu är det hemuppgifter och sen ska vi ses igen om 2 veckor. Vi ska göra marknadsplan och undersöka var vi hittar våra kunder! Känner mig laddad! 

Påtal om kunder och att tro på sig själv. Våran kursledare berättade en liten historia, skröna eller sann vet ej: 

Bert Karlsson var i Stockholm. Hoppade in i en taxi och taxichauffören frågade var han skulle. Då svarade Bert: 

”-Varsomhelst, jag behövs överallt” 

En cappuccino i solen innan hemförd! Bra start på helgen! 

  

Vänskap 

Vad är vänskap? Om man slänger om lite kan man få orden ”Skapa vän”. Låter lättare sagt än gjort att säga att man ska ut och skapa vän och skaffa vänskap! Verkligheten är en annan, vänner är för många ingen självklarhet. 

Kanske har man tappat kontakten pågrund av olika omständigheter, vuxit ifrån varandra eller kanske helt enkelt aldrig haft nån. Känslan av utanförskap och risken att bli avvisad gör att man kanske väljer ensamheten och drar sig undan. Tanken på att att inte vara önskad gör ont, föder negativ självbild och göder brist på självkänsla. 

Jag är beroende av min ensamhet och värderar den högt, men jag är oxå lyckosam med att få ha fina, härliga, ärliga vänner. 

Igår fick jag träffa dom. Även om vi inte bor i samma stad och har daglig kontakt så är det bara att ta vid där vi slutade sist! Allt känns enkelt, lättsamt och självklart! Vänner i världsklass, Tack fina ni ❤️ Jag känner mig rik! 

  

Nostalgibadar i minnen

Kursdagen är slut. Givande, inspirerande och lärorikt. Jag hade förberett mig sämst, helt klart! Istället för att be om allt för mycket ursäkt och lägga energi på att jag var dåligt förberedd fokuserade jag på att göra mitt bästa! 

Går kursen helt för min egen skull, behöver inte prestera utan syftet är att ta del av information och ny kunskap. Lärde mig massor av dom andras presentationer och lärde mig även massor av min egen! 😅 

Precis tagit en tur efter älven, runt broarna och ut på bölesholmarna. Platser som ger starka minnen och det är omöjligt att inte bli nostalgisk.

Det är dock mycket som förändrats sen jag bodde här. Tänker på stadens utseende men framförallt på min egen förändring! Ger mig en skön känsla och en härlig bekräftelse..livet är föränderligt och allt runt omkring oss är i konstant rörelse! 

  

  

Hej kurs! 

Sitter på tåget påväg upp till Umeå. ”Starta eget kurs” i 2 dagar. Har väldigt liten koll på vad som kommer hända och hur kursen är upplagd! Lite olikt mig faktiskt, brukar ofta ta reda på och skaffa all tänkbar info man kan få. Så det är en ny upplevelse. Rätt skön faktiskt! Det blir vad det blir och blir som det är tänkt! 

Vi har fått uppgifter och frågor att besvara hemma, slås av tanken på hur avslappnad jag faktiskt är kring det..För några år sen hade jag nog oroat mig och lagt energi på att tänka ”borde gjort mer” och ”undra hur mycket alla andra gjort”. Men nu sitter jag här, har gjort vad jag hunnit och det kommer räcka hur bra som helst! ☀️ 

Så dagens tips..”Gör det du hinner för det räcker gott, blir alltid ändå som det är tänkt” ☀️ 

  

Lös problemet och lås med fingret! 

Hämtar på förskolan. Solen skiner och glömde packa kepsen! O är inte helt nöjd till en början, men funktionen är densamma!

Vi promenerar förbi Coop och törstig till tusen! Endast telefon, ingen plånbok. Ser fram emot när mobilen kan bli ett betalningssätt även i butiker! ”Swish swish kassa 2 Coop hörnett”. Håll med om att det skulle vara smidigt!

Är i vanliga fall rätt emot ny teknik och har svårt att hänga med på allt som händer på ”marknaden”. Ligger ofta steget efter! Men just sånna här lösningar som gör att det blir mindre saker att hålla reda på i vardagen stödjer jag till hundra procent! Att låsa dörren med ett fingeravtryck skulle för mig resultera i massor av tid till annat! Nycklar och jag har en förmåga att tappa bort varandra! Skrivandet har distraherat min törst, nu är vi snart hemma och vattenglaset nära!

Uppdrag utfört

Har en gen i mig som heter ”rätt ska vara rätt”. Svårt att bara rycka på axlarna åt ibland banala saker. Händer att jag kollar kvitto efter matinköp och händer ibland att det i butik annonserats om ex. 2 för 25 kr, men kvittot visar annat pris!

Det vill jag berätta. Är egentligen inte intresserad av dom där 1.50 kr utan mer bara om att informera att det måste justeras. Är maten på restaurang kall vill jag säga till. Om dom gör nåt åt priset är det en bonus..men det viktiga för mig är att berätta och ge dom chansen att rätta till.

Det här kan ju upplevas lite vrickat och kanske lite nördigt (hur orkar man?) haha..ja, det har jag frågat mig många gånger men kommit fram till att det är en del av mig, finns ingen avsikt att sätta dit någon utan bara hjälpa och rätta till! Tror dock med åren jag blivit mer avslappnad..tanken om att vilja rätta till dyker upp lika ofta men tror mer jag väljer ut, var, när och hur jag vill och orkar lägga energi!

Igår vid 17.00 tiden tog jag och O en promenad runt Hörnsjön. Tittar upp på elljusspårets belysning, alla lampor lyser kraftfullt samtidigt som solen gassar! Hmm..är dom felinställda? Det här känns inte rätt! Ringer kommunväxeln men den var stängd, släpper det och promenerar  vidare! Men imorse när jag vaknade dök dom energislukande elljuslamporna upp…Så nu är det ordnat! Kommunen har blivit informerad och jag anser mitt uppdrag som slutfört! 😂

Kul med nya möten 

Att stifta ny bekantskap låter så otroligt omodernt och gammalt..Men jag tycker om uttrycket och tycker om innebörden! Lära känna en ny människa kan kräva en liten insats men oj vad det kan vara värt det! 

Tycker med åren jag blivit lite mer ”bekväm”. Den öppna och sociala Madelene har klivit ett steg tillbaka och är nog inte lika inbjudande till nya kontakter. Menar inte för den skull att jag är en introvert ensamvarg. 😃 Men häromdagen  började jag prata med en tjej på stan ”av en slump”, vi klickade och hade massor med kopplingar! Så idag tog vi en fika..Bara sådär! Otroligt trevligt och tiden bara rusade iväg! Tack H, vi ses nästa tisdag! 😄

  

Läsa bok 

Jag har nästan alltid två böcker på gång. En lättsam underhållande roman och en lite djupare och utvecklande! Bär ofta med mig en bok i väskan om utrymme skulle ges, men grejen är att det händer inte allt för ofta så att hitta kontinuitet i läsandet är svårt. 

Gillar biblioteket, herregud vilket fantastisk ställe. Låna, läsa och lämna igen! Men nu kommer det lite onormala! Har en förmåga att läsa halva böcker…behöver inte vara en tråkig eller dålig bok utan snarare att lånetiden går ut och istället för att låna om dyker det upp nån annan i min väg..som känns intressantare! Haha..tur att jag inte fungerar så på andra plan! 😂 (för att förtydliga så händer det såklart att jag slutför böcker oxå) 

Ikväll när vi skulle natta sa jag till O att han skulle hämta en bok, han kom med Shantaram av Gregory David Roberts. En bok jag fått av en god vän men inte riktigt känt mig redo för, tror fortfarande inte jag är riktigt redo..Ställde tillbaka den i hyllan och hämtade ”Livet på bondgården”, den kändes mer rätt som godnattsaga! 

  

  

Tegelstenar

Av en händelse råkade jag nu under morgonen läsa en text, känner bara att jag vill dela. Den hör liksom ihop med gårdagens inlägg! 

Texten handlade om en liten pojke i Kina som höll på lära sig kampsport. På skolan där han gick ordnade man med jämna mellanrum evenemang där elevernas familjer och vänner kunde fira deras framgångar. Olika elever förberedde sig långt innan för att göra sina speciella uppvisningar. Mästaren sa till den lilla pojken att han på uppvisningen skulle knäcka ett visst antal tegelstenar. Den här uppgiften var ovanlig eftersom pojken aldrig hade gjort något sådant tidigare och inte heller skulle göra det i förväg! Visst kunde han öva, men bara på tekniken, inte på att verkligen spräcka stenarna. När den lilla pojken sa till mästaren att han var bekymrad över hur han skulle klara uppgiften, log mästaren bara och sa: ”Det kommer inte bli några problem för dig. Du har allt du behöver för att spräcka tegelstenarna”

Dagen för evenemanget kom och den lilla pojken tog plats på scenen, bugade sig för publiken, bugade sig för mästaren och gick till angrepp på tegelstenarna så som han övat in. Till allas förvåning knäcktes och bröts dom hur enkelt som helst under pojkens hand. Mästaren steg fram, berättade att det pojken hade lyckats med hade aldrig tidigare gjorts. Han själv hade aldrig gjort det och inte heller någon av dom stora mästarna. Mästaren berättade att pojken, som visserligen hade talang, hade kunnat åstadkomma denna till synes omöjliga bedrift inte pågrund av talang utan för att han helt enkelt trodde att han kunde klara det och inte närde några tvivel i sitt hjärta. Att spräcka tegelstenarna var bara den fysiska manifestationen av pojkens inre övertygelse. 

Texten jag läste fortsatte med frågan: Vilka tegelstenar har du i ditt liv? Vilka de än är, är sannolikheten stor att de finns där pågrund av att du inte tror på din förmåga. Men om du kan tro på sanningen, så kommer de tegelstenarna som står i din väg att försvinna.

Tycker den här pojkens historia ger en perfekt bild av den kraft som skapas när vi tror på vår förmåga, och då är nästan ingenting omöjligt! 

Så bort med hinder och bort med tegelstenar! Våga, våga, våga! 

I vissa situationer använder jag frågan ”Vad är det värsta som kan hända?” Ofta tar den bort en stor del av oro och rädsla eftersom svaren brukar vara rätt odramatiska!  

På torsdag-fredag ska jag iallafall gå en kurs i ”starta eget”..Kan ana en liten oroskänsla i magen. Men som sagt, vad är det värsta som kan hända? ☀️

  

Drömlek

Jag är mellan jobb. Har slutat på Min Stora Dag och befinner mig nu i det läskigt, spännande tomrummet! Vad ska jag göra? Vad kan jag, men framförallt vad vill jag? Det är inte lätta frågor att besvara!

Är i processen. Testar, funderar och försöker drömma utan att sätta upp hinder. Ibland känns allt glasklart och tror mig veta exakt. Men så hux flux blir allt en enda röra!
Att ta råd, tips och erfarenhet utifrån är superbra men det gäller att hitta balansen och samtidigt lyssna inåt. Det är där man finner dom bästa och värdefullaste svaren!

Har länge pratat om att starta eget företag! Men bara jag säger dom orden skapas ett hinder, gillar inte pappersarbete. Är katastrofalt ointresserad av administrativt arbete och tanken på bokföring gör mig matt! Tror dock med hjälp och lite pepp skulle komma över just det hindret..men då dyker det upp ett nytt!
Väljer att ge alla hinder ledigt! Bara låta tankarna och drömmarna få fritt spelrum!
WOW, har du testat det? Händer massa spännande grejer i kroppen! Roligt är det oxå! Inte bromsa med att döda drömmen med att säga ”nämnen det skulle aldrig gå” eller ”nä, det kan jag inte!”

Oavsett hur liten eller stor drömmen är så ger det positiv energi! Drömmar håller oss levande! Har du inte testat ”drömleken” tycker jag du ska göra det! Idag är en bra dag. Söndagar är hindren lediga och det är bara att släppa lös!
Men låt inte drömmarna ta för stort fokus på IDAG, avsluta med att känna tacksamhet över allt som är, precis just NU! ❤️

image